Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar..

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon.En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ?kön?, ?nationalitet? och ?litterära pris?.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon.

Syftet med detta arbete är att utreda de motiv, faktorer och värderingar som påverkar läraren i texturvalet. Arbetssätten det vill säga hur litteraturen sedan används i undervisningen är även en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som påverkar lärarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterär kanon har sedan ställts i förhållande till de texturval lärarna har gjort samt hur lärarna tycker i frågan om en officiell litterär kanon. Resultaten visar främst på att lärarna väljer litteratur som är uppskattade av eleverna och för att väcka läslust och intresse för litteratur.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat ämne, nämligen om en litterär kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterära verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar på barn i de yngre åldrarna i skolan. En enkätundersökning skickades ut med frågor angående författare, böcker samt på vilken basis lärare väljer litteratur till eleverna. Svaren på undersökningen var varierande under en del punkter.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarstudenter ställer sig till en fastställd nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som påverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie där den halvstrukturerade forskningsintervjun använts som metod. Fyra svensklärarstudenter, två manliga och två kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det låga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingångarna innefattar debatten om kanon i media, där olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frågan lyfts om vem som egentligen ska bestämma den.Undersökningen visar att svensklärarstudenterna inte ställer sig positiva till en litteraturlista på nationell nivå, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nämnde svensklärarstudenterna att man som blivande lärare måste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen på nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebär en lista böcker som alla elever ska läsa. Jag har i detta arbete ställt upp ett antal frågeställningar rörande en litteraturkanon i svenskämnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebära, vilken problematik som är knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lärare i svenskämnet. Jag har intervjuat sex stycken lärare på gymnasiet med olika lång erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebära, för deras undervisning samt för ämnet i allmänhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskämnet, och de olika lärarna verkade ha en ganska likriktad syn på vilka de viktiga författarna i svensk och utländsk litteratur är.

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..